Det finns inga sopor!

DSC_0008Va?! Det kan inte stämma tänker du som kanske stoppade en påse i ”gröna tunnan” senast igår.

Forskare räknar med att mängden sopor kommer att fördubblas fram till 2025, trots nya material och teknologi för att minska vårt skräpalstrande. Varje dag producerar vi 1,8 miljoner ton sopor inom OECD-länderna. Olika länder har olika hög sopproduktion. Bara begreppet produktion av sopor är besynnerligt! I Sverige jobbas det aktivt för att minska avfallsmängden. Sedan 1994 har avfall till deponi minskat med 68 procent. Avfall till deponi, ett annat besynnerligt uttryck, betyder att vi lägger soporna på en tipp. Utvecklingen betyder inte att vi slutat slänga sopor, men vi gör det i mindre utsträckning.

Jag har läst många poäng ekonomi på universitet, egentligen hade de räckt med en enda föreläsning. Den första föreläsningen i Nationalekonomi där fick vi lära oss följande: "Produktion sker med knappa resurser. Ekonomi handlar om att hushålla med dessa resurser." Jag är ekonom och enligt mitt sätt att se de kan en daglig tillväxt på ett redan stort sopberg inte vara att hushålla med jordens knappa resurser. Ingenting försvinner det byter bara form. Råvaror utvinns, blir till produkter, visst material återvinns när produkten tjänat ut, annat förbränns eller läggs i deponi.

Vi borde lära av naturen, den är smart. Man skulle kanske kunna säga att det finns ”sopor” i naturen också. Men naturen slänger ingenting där det inte hör hemma. Löv vissnar, dör och ramlar ned på marken; de har gjort sitt i fotosyntesen. Men istället för att läggas i deponi blir de råvaror i en annan process. Löven tillverkar ny jord. Tänk om vi skulle se allt som vi inte längre har bruk för som material i en annan process med målet att allt ska tas tillvara i ett evigt kretslopp.

Jag är inte den enda som tänker så här. Det finns till och med de som vänder på det. Istället för att se på sopor som förbrukade grejer där värdet är noll, eller i alla fall litet, ser man en möjlighet ”uppgradera” soporna till nya material eller produkter av högre ekonomiskt eller miljömässigt värde. Min poäng är att vi behöver vidga vårt synsätt. Ingenting försvinner, låt oss se det som en möjlighet! Allt material ska ha en livslängd som omfattar mer än en användning - mineraler som funnits i berggrunden finns nu i min telefon och vart ska de ta vägen när jag eller någon annan inte längre har bruk för min telefon?

 

Detta inlägg är publicerat i Reflektioner och taggat , , , , , . Bokmärk permalänken. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback: Trackback URL.