Design – nyckeln till hållbara affärer

Published by Ann Horn on

Design handlar om att utveckla något med en uttalad intention om att lösa ett behov och att nå ett önskat resultat. Ordet intention är centralt.

Foto: Daniel McCullough on Unsplash

Designen avgör produktens hållbarhet

När en vara eller tjänst designas sätts ramverket för hur hållbar produkten kommer att bli under dess livslängd. Ett problem eller behov kan tas om hand på en mängd olika sätt, och de val som görs i designfasen kommer att styra framtida resursförbrukning samt påverkan på miljö och samhälle. 

I designprocessen måste, förutom framtida kunders önskan om en lösning och företagets krav på en ekonomiskt hållbar affär, naturens och samhällets behov beaktas. Dessa behov kan inte bli en eftertanke när produkten väl är klar att produceras och lanseras om den ska kunna bli ekologiskt och socialt hållbar. Det krävs med andra ord en tydlig avsikt för att skapa hållbara lösningar.

Principer för hållbar design

  • Materialen ska vara förnyelsebara och gå att återvinna. Vidare ska de ska tas in i systemet på ett sätt att de kan “loopas” till kontinuerligt högt värde. 
  • All energi ska komma från förnybara källor. 
  • Biodiversitet stöds och förbättras strukturellt.
  • Samhälle och kultur bevaras.
  • Människors och andra arters hälsa och välmående stöds strukturellt.
  • Mänskliga aktiviteter genererar värden som inte enbart är ekonomiska.

Foto: Calin Stan on Unsplash

Designprocessen är inte avgränsad till att hantera själva utformningen av produkten utan måste också aktivt behandla tillverkningsprocessen, sourcing av material, distribution, användning och vad och hur materialen ska tas om hand efter avslutad användning. 

Det gäller alltså att vidga vyerna och titta såväl bakåt som framåt i värdekedjan. Märk väl att det också finns potential att skapa positiva avtryck, dvs att lämna miljön i bättre skick tack vare god design. 

Tillämpningen av ovanstående principer påverkar de olika delarna av designprocessen. 

Den miljövänligaste kWh är den som aldrig produceras...

När man står inför möjligheten att utveckla en ny produkt bör man fråga sig varför detta är nödvändigt. Som en person i belysningsbranschen en gång sa: “ den miljövänligaste kWh är den som aldrig produceras”. 

Om man kommer fram till att produkten ska utvecklas uppstår vissa krav för att skapa en så hållbar lösning som möjligt under produkten hela livscykel. 

Börja i slutet

Börja designprocessen i slutet och titta på hur kunden att faktiskt kommer att nyttja produkten. Hur och när används produkten; hur länge, hur ofta, över vilken tidsperiod? På vilket sätt påverkar dessa mönster miljön, till exempel energiförbrukningen. 

Det finns studier som visar att många av de varor som säljs idag bara används under en bråkdel av deras livstid; största delen av tiden är de i vila. Det är ett ineffektivt sätt att använda material, vilket är ett hållbarhetsbekymmer i sig. En annan fråga är också hur produkterna är i vila? I vissa fall har vi elektronik ständigt anslutna till nätverk i standby-läge för att det ska vara lätt att använda dem när vi önskar vilket inte är särskilt energismart. 

Alla dessa vanor hos användare kan ha en större påverkan på miljön än tillverkningsprocessen. Av det skälet är kundens vanor och nyttjande än väl så viktig faktor att ta in i designen av produkten. Kan utformningen bidra till att minska det ekologiska avtrycket antingen direkt eller indirekt genom att påverka brukarens beteende? 

Foto: Daniel Korpai on Unsplash

Produktdesign

Först och främst bör de varor som tillverkas finnas i spel så länge som möjligt. Livslängden påverkas av konstruktion och material men också möjligheterna att reparera, uppgradera och förändra. En motkraft till lång livslängd är mode och trender. Därför har uppgraderings- och uppdateringsmöjligheterna av stort hållbarhetsvärde. Detta är så kallade  framtidsadaptiva produkter. 

Vid materialval kommer naturligtvis tillgång, pris och egenskaper som är nödvändiga för produktens funktionalitet att spela en stor roll. Valet av material har betydelse för det avtryck som den nya produkten kommer att göra. 

Använd i första hand förnyelsebara material. Se till att materialen går att återvinna. Material ska tas in i systemet på ett sätt att de kan “loopas” till kontinuerligt högt värde. 

För att hålla material “i spel” genom återföringsloopar krävs att uttjänta varor går att demontera. Materialen måste hållas “rena” för att ha ett värde i andra framtida tillverkningsprocesser. Konstruktionen kommer med andra ord att spela stor roll. Hur sammanfogas olika delar? Lim eller skruv? Valet påverkar såväl tillverknings- som avvecklingsprocessen och därmed ekonomi och ekologi. Olika former av kompositer försvårar eller hindrar återvinning vilket betyder svinn och minskar tillgången på återvunnet material i systemet. 

Foto: Clayton Cardinalli on Unsplash

Tillverkning och distribution

Tillverkning och distribution är naturligtvis viktiga. Frånsett materialen som ingår i produkten tillkommer också andra resurser. Detta är ett område som jag tror många redan har arbetat med och mitt främsta budskap är att man redan i designprocessen ska ta hänsyn till vilka miljökonsekvenser som uppstår i tillverkningen och göra de smartaste valen. Här är några områden som kan få stor påverkan. 

  • Energi – både i tillverkningsprocessen och i det bagage insatsvaror har med sig
  • Kemikalier – användning i insatsvaror, tillverkning och renhållning
  • Transporter till och från tillverkning
  • Påverkan på omkringliggande luft, vatten och mark 

Här kan det finnas möjligheter att skapa symbiotiska förhållanden med andra aktörer. Symbios innebär att avfall eller biprodukter från en industriell process blir råvarorna för en annan. Tillämpningen av detta koncept gör det möjligt att använda material på ett mer hållbart sätt och bidrar till skapandet av en cirkulär ekonomi.

Efter användning

Redan i designfasen planerar man för varans liv efter detta. Som redan tidigare sagts ska en hållbar produkt vara återvinningsbar. Återvinningen kan ske genom bolag som har som affärsidé att återvinna material. 

Det finns dock en möjlighet att materialen har ett ännu högre värde om de återvinns av det tillverkande företaget. För det krävs ett system för insamling och hantering av återvunna produkter. I en framtid när allt fler material inte finns att tillgå i jungfrulig form kommer material att ha ett högt värde för företag. Det finns vinster att göra om man redan nu utvecklar en systematisk avvecklings och återvinningsprocess. 

Foto: Oziel Gómez on Unsplash

Affärsmodell

En traditionell affärsmodell stödjer en “take-make-waste”-logik där det gäller att få avsättning för flest enheter av en vara. Att ständigt komma med nya modeller och andra nyheter kan öka försäljningen, intäkterna och vinsten. 

I en hållbar värld håller inte den logiken. Där ska vi istället tillverka så få enheter som möjligt och ha dem i bruk så länge som möjligt. Hur gör man en god affär på det? Genom att sälja effekten som en tjänst.  

För att affären ska ge ett så lågt ekologiskt avtryck som möjligt handlar det rent generellt om att utveckla en affärsmodell som potentiellt ökar intäktern och vinsten genom

  • Lång livslängd genom service och underhåll
  • Återbruk genom andrahandsmarknad 
  • Uppdateringar och uppgraderingar
  • Återvinning och omarbetning innan försäljning

Foto: Ann Horn

Nästa steg

Att ändra sin affärsmodell är ett stort steg och det finns mycket mer att tänka och säga om det. Jag kommer att fortsätta att reflektera över själva transformationen till hållbara affärsmodeller i kommande inlägg. 

Hazika erbjuder föredrag, utbildning och omställningsprogram inom området hållbar affärslogik.